Cykeldagar vid Göta kanal. Del 2: Cyklingen

Fredagens upplägg var att starta cyklingen i Borensberg och i lugnt tempo njuta av naturen och det vackra östgötska slättlandskapet.

B&B på Gästis innebar sköna sängar att sova i och frukostbuffé i form av en 'corona-påse'.

Sedan vi gjort i ordning cyklarna och lastat utrustningen med bland annat matsäck lämnade vi Borensberg och cyklade österut på kanalbanken. 

Boren låg alldeles blank och solen värmde från en klarblå himmel. 

Under dagen steg temperaturen till 28 grader.

På 1800-talet skedde långa transporter helst på vattenvägarna. Kanalen skulle förkorta transportsträckan mellan Stockholm och Västkusten (Atlanten). När kanalen byggdes hade ångbåten börjat utvecklas, men fortfarande var det segelskutor och pråmar som fraktade godset. Det var hästar eller oxar som gick på kanalbanken och drog skutan eller pråmen. Det är på kanalbanken man cyklar idag och det var det många som gjorde. Det fanns flera cykeluthyrningar, men vi hade våra egna. Jag trampade på el-cykeln.

Kanalen skär genom det östgötska jordbrukslandskapet, där bönderna har odlingar på båda sidor. På handdrivna rullbroar kan man korsa kanalen. 

Detta är bron vid Näs.

Här finns en övervakningskamera.

Brovaktaren bodde i stugan på kanalens sydsida.

Med jämna mellanrum finns avståndsstenar så kallade 'alnstenar'.

 Kanalbolagets får betar och håller rent från gräs utmed kanalen.

 Det ligger flera stora gårdar vid kanalen. Detta är Brunneby gård.

I går när vi åkte bil förbi Brunneby stannade vi och handlade diverse 'godsaker': Jordgubbs- och körsbärsylt, tunnsbrödsknäckebröd, cider mm.

Utmed kanalen cyklar och joggar människor och på kanalen paddlas kajak.

Den här damen stod och paddlade på en SUP, dvs en StandUpPaddleBoard:

Hon behövde ingen broöppning.

Vid en sådan här pollare förtöjdes båtarna.

Stenpollarna ersattes senare med pollare av järn.

Kanadensare på kanalen.

Här i skuggan åt vi vår matsäck.

Dagens första båt på kanalen.

När förbifarten vid Ljungsbro byggdes i slutet på 1960-talet fick Sverige sin andra akvedukt (klar 1970), där alltså kanalen går över landsvägen. Den första finns i Dalslands kanal vid Håverud.

Vid flera platser utmed kanalen finns övervakningskameror. I bland annat Heda sluss finns en fjärrstyrd manövercentral och en TV-skärm, som visar videos från fyra kameror. 

Video:

Nu har Spice slussats genom Heda-slussarna.

Turbåten MS Vasa Lejon kör dagliga turer mellan hemmahamnen Berg och Borensberg. Majestätiskt stävar  hon fram i det pastorala landskapet. 
Från landsvägen ser det ut som om hon rör sig i sädesfälten.

Utsikten över Bergs slussar från bron högst uppe vid vägen.

I Carl Johan-slussen var denna båt på väg in i den sista slussen.

Vid badplatsen nedanför slussarna tog vi ett dopp innan vi återvände mot Borensberg.

 Marita tog ytterligare ett dopp på återvägen, men nu i kanalen.

På kvällen passade potatisodlaren på att vattna sin gröda med vatten från Motala ström vid trädridån i fonden.

Fontänen i Borensberg

På kvällen åkte vi in till Motala och åt samt sökte upp Baltzar von Platens grav.

Göta kanal kan med rätta kallas för Sveriges största underverk.

Kanalen har idag en helt annan funktion än som var avsikten när den började byggas.
Från Göta kanals hemsida: Man kan faktiskt säga att idén till kanalen föddes ur ilska, där en av de främsta anledningarna var att slippa danskarnas höga tullavgifter. Baltzar von Platen startade byggnationen av Göta kanal år 1810 och 1832 stod hela kanalen klar. Göta kanal är absolut ett av de största byggnadsprojekt som någonsin genomförts i Sverige. Kanalen sträcker sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken och är 190 km lång med 58 slussar. Av sträckan är 87 km grävd kanal. 

Från Göta kanals hemsida: Göta kanal färdigställdes huvudsakligen av 58.000 indelta svenska soldater från 16 olika regementen som under längre och kortare tid arbetade på kanalbygget. 

Under de 22 byggnadsåren utförde i runt tal 60.000 man, inberäknat ett pionjärkompani ryska desertörer från 1809 års krig och en del privata arbetare, ca 7 miljoner effektiva dagsverken à 12 timmar. Grävningen av kanalen utfördes till största delen för hand med plåtskodda träspadar. Arbetet bestod i huvudsak av att gräva, spränga och mura.

Baltzar von Platen införskaffade även ny teknik i form av olika redskap och tekniska hjälpmedel från England. Flera yrkesskickliga engelska arbetsledare anställdes. 1822 grundade Baltzar von Platen Motala verkstad som senare blev 2den svenska verkstadsindustrins vagga".

Tage Danielsson har hedrat kanalbyggarna med denna dikt 
från bloggen Sverige Vår Historia:

Det var valkiga, seniga, beniga labbar

på valkiga, seniga, beniga grabbar.

Tåligt gnagde de hål på sitt fosterlands skal,

de händer som grävde på Göta kanal.

Vintern kom med sin kyla. De fick inte domna.

Sommaren kom med sin hetta. De fick inte somna.

De slet ut sig, i ösregn, när spaden blev hal,

de händer som grävde på Göta kanal.

Är det underligt att deras tummar blev krumma,

och att fingrarna tedde sig fula och dumma?

Vickevire var ofta en smärre skandal

på de händer som grävde på Göta kanal.

Genom veckornas knog bar de träget sin börda.

Men så tvätta dom av sig det värsta på lörda

och lyfte sin Östgöta-sädes-pokal,

de händer som grävde på Göta kanal.
...

Läs hela dikten på länken:

 https://www.facebook.com/SverigeVarHistoria/posts/1032694453446528

Slutord: 

Tack vare Baltzar von Platen kunde Marita och jag i juni 2020 njuta av cyklingen i det sköna sommarvädret utmed en av Sveriges största turistattraktioner.